12. maj, 2015

11 Maj

Sista dagen på kursen, trodde vi ja.

En sån här lite för stressig dag, lite sen ifrån jobbet och var egentligen inte klar men skulle iväg på middag med ST-kollegorna. Jag visste jag behövde vara där tidigt eftersom jag behövde gå tidigare för att hinna till Effes avslutning på hundkursen.
Hem till en superglad hund som inte blev mindre glad över att jag började packa hans träningsväska. Så pass glad att han hittade en vattenskål på gården som fick följa med i bagageluckan.

Så kom vi fram till Sveden... mystiskt lugnt inne i träningsområdet, och hänglåset var låst. Effe som rusat ut ur bilen till grinden började bli lite rastlös över att inte få komma in och satte igång att prata på sitt egna lilla vis.Väntade 10min på att ngn skulle dyka upp men sen ringde jag kursledaren som hade tagit fel på tid och stått och väntat på oss i 15min och sen åkt hem. Tydligen kunde ingen annan vara med på sista kursdagen och kursledaren visade inga tecken på att komma ut en gång till. Så där stod vi på rätt tid och sugna på kurs men ingen som skulle dyka upp. Mitt humör var då inte på topp, istället för att sitta runt ett bord med mina vänner och kollegor stod vi själva på andra sidan stan drygt 1 mil hemifrån.

Som tur var kunde vi i alla fall möjlighet att ta oss in så vi körde intensiva 30min själva. Tur att vovven verkligen gillar det där med att springa genom tunnlar etc. Matte var definitivt inte den bästa ledaren denna dag.

Kvällen avslutades med att jag behövde bli av med lite negativ energi så det var tur att det var så mkt hål i vägen i vårt bostadsområde så jag fick ta 3 skottkärror med grus och fylla hål... Effe tyckte det var måttligt roande att titta på så han sprang tillslut hem.