10. apr, 2016

April den 10

Tiden går som Matte säger.

Det händer inte så mycket just nu. Matte, Arven och jag var ner till Juan i Ludvika för behandling, den 5 april. Jag är ju lite åksjuk så matte gav mig postafen på morgonen innan vi skulle i väg men det hjälpte nog inte för jag mådde lika pyton som vanligt i bilen.  Jag kräks inte men flåsar. Arven min mormor tycks älska att åka bil hon bara ligger där och snusar.

Juan tyckte att vi var fina hundar. Jag var lite vild och på bus humör, det var även gamla mormor :). Matte var på gott humör när vi åkte vidare till Emelie. På vägen till Emelie stanna matte och shoppa både till oss och till middag på kvällen.  Efraim blev jätte lycklig när vi kom.

Vi stanna tills på torsdagen för då måste matte hem och jobba. Hon hade fullt på kliniken. På vägen hem stanna vi i Älvdalen för att Heffe och Heras matte ringt och tipsat matte om att Sarabi var i en bil med öppen baklucka vid kyrkan.  Matte kunde inte motstå att hälsa på henne fast hon hade brottom hem. Jag och Arven fick också hälsa på henne. Jag tror matte skulle spricka av lycka när Sarabi kände igen hennes lukt och hennes röst. Matte tycke ochså att hon var jätte fin. Jag och Sarabi har ju samma pappa så vi är halvsystrar.  Matte var glad som en speleman för hon träffa en dam som hon skulle kunna tänka sig som foder värd.

Vilken lycka resa för oss alla!!